Dietistaktuellts utförligare kommentar till Maria B Magnussons inlägg

I slutet av DRF:s Årsmöte den 26 mars gavs Maria B. Magnusson möjlighet att göra en särskild presentation. Denna framställan hade ett syfte, svårt att misstolka: Nämligen att ta heder och ära av undertecknad. Ett par dietister har uppmanat mig att anmäla händelsen som ”grovt förtal”, vilket det sannolikt skulle kunna bli fråga om i detta fall. Men jag anser att vi i debatten måste tåla att människor i stundens hetta gör övertramp. Överkänsligheten för vad som får och kan sägas har otvivelaktigt blivit ett stort problem i många sammanhang idag. Och jag vill som förespråkare för yttrandefriheten inte bidra till att samtalet kvävs ytterligare.

Men som du förstår är det bekymmersamt att utstuderade lögner får fäste utan att bli bemötta.

Vad som lägger sordin på vad som skulle kunna vara ett friskt debattinlägg är att det som framförts är sorgesamt osakligt. Det är alltid svår att bevisa vad som inte är fallet – därför fungerar ofta smutskastning även med 100 % falska påståenden: Magnusson har läst mina texter minutiöst för att kunna hitta något som kan tolkas som förklenande, och är därför fullt medveten om att högerextremism och rasism är företeelser jag inte bara tar avstånd ifrån, utan även strävar att bekämpa. Jag hjälper t ex en invandrarfamilj i myndighetskontakter och i juridiska spörsmål. (Just nu försöker vi få hit en ensam mamma som sitter fast i Beirut – långt innan Corona-epidemin). Jag har vidare precis fått i uppdrag att översätta ”Unveiled” av författaren själv. En f d muslimsk kvinna med invandrarbakgrund som blivit utsatt för ohyggliga övergrepp av sina nära i ett västerländskt land. Övergrepp som Magnussons åsiktsfränder (och möjligtvis hon själv) tycker är helt legitima utifrån ett kommunistiskt, normativt kulturrelativistiskt perspektiv.(”Med vilket rätt kan du som vit medelålders man säga att en inte har rätt att kasta ned sin hustru från balkongen om det nu är deras sedvänja? Din patriarkala kulturimperalist!”). Min politiska skolning har jag fått i SSU.

Din åsikt är inte min verklighet – argument krävs

Magnusson talar om ”ovilja att föra saklig debatt”. Men jag är rädd att hon misstar sig här. Jag har i över tre år väntat och hoppats på att företrädare för den Kritiska Dietetiken (KD) skall berätta hur man argumenterar för denna åskådning och förklara hur man kan ställa sig bakom en så pass ideologiskt problematisk rörelse. Dietistaktuellt har alltid varit öppen för en fri diskussion (den enda gången jag nekat publicering av en debattartikel var 2015. Den var skriven av Magnusson och i texten karaktärsmördades en i landet högt värderad dietistkollega. Läkartidningen erhöll samma artikel, gjorde samma bedömning och vägrade också införande).

För det har inte varit så att Magnusson och KD:s innersta krets har saknat åsikter. Diskussionerna har emellertid pågått internt – i forum där vi som är tveksamma till att dietistkåren måste politiseras och radikaliseras, inte har tillträde eller har kunnat närvara, och därför heller inte givits möjlighet att bemöta eller förklara. Man har i animerade ordalag diskuterat om mig, men aldrig med mig. Jag som person är givetvis ointressant. Det jag ser kan vara av ett eventuellt värde är att man prövar bärigheten i de argument jag presenterar, precis som jag velat pröva KD:s. Det är genom dialogen vi alla som är engagerade i frågan om kritisk dietetik kan lära oss något och växa, förhoppningsvis ytterst till dietetikens fromma.

Magnusson beskriver mig och mina texter med ord som ”osakliga påståenden”, ”pseudo-filosofiska”, ”klumpiga försök att diskutera vetenskapsfilosofi”, ”ovilja att föra saklig debatt”, ”ohederlig retorik”….  Men Magnusson ger aldrig någon förklaring till varför mina resonemang skulle vara av denna beskaffenhet. Varför är de usla, falska eller ohållbara? Om Magnusson vid tillfälle kunde tänka sig att ange dessa skäl så skulle vi säkerligen båda två kunna dra viktiga lärdomar i ett spännande meningsutbyte.

 

Några nödvändiga korrektiv till Magnussons framställan

POLITISK AKTIVISM! MEN VEMS POLITIK?

Jag har arbetat tillsammans med och för dietister i 30 år. Mina publiceringar om KD, både som objektivt reportage  och subjektiv betraktelse, har gjorts av omsorg för kåren, och har grundat sig i en genuin oro för att man på sikt riskerar sin legitimation genom att implementera aktivistisk pseudovetenskap i sin verksamhet. Det stämmer att jag inte fick publicera en andra del som skulle behandla KD:s politiska aktivism som jag ansåg, och fortfarande anser, kan skada kåren allvarligt. Detta hade jag velat klarlägga och föra upp till ytan för en diskussion för kårens skull. Knappast min egen.


DOLD AGENDA

Återkommande är anklagelserna om att jag har en agenda. Jag har den dåliga smaken att citera mig själv:
”Om det kan kallas för en agenda att stå upp för DRF:s grundläggande värderingar om evidensbaserad vård och behandling, förnuftstro, ett vetenskapligt förhållningssätt, demokratiska och liberala grundantaganden som yttrandefrihet och fri debatt, i så fall, guilty as charged. Allt i denna uppräkning är sådant som den kritiska dietetiken och andra rörelser sprungna ur kritisk teori i grunden är motståndare till.”
(ur protokollet från DA:s redaktionsmöte 14 augusti 2019)

Jag blir alltså anklagad för att driva en agenda genom att värna DRF:s etiska kod av dem som – enligt min samlade kunskap – väljer att bryta med, inte bara förbundets bärande grund, utan även EFAD:s moral codes då de antingen omfamnar, eller i kåren försöker etablera en i samhället oerhört polariserande och laddad politisk pseudovetenskap.


LIES, DAMN LIES and MAGNUSSONS’ STATEMENTS

I sitt framförande tycks Magnusson vara mycket nöjd över att min ”aktivism inneburit att jag förlorat Dietistaktuellt”. Jag var fullt medveten om att jag förr eller senare skulle bli tvungen att lämna tidningen om jag publicerade nämnda artikel. Det är så gruppdynamiken fungerar. Men det är min yrkesetiska plikt att som legitimerad journalist, konsekvensneutralt tillhandahålla information som kan vara av avgörande betydelse för läsekretsen. För egen del hade jag inget att vinna på att engagera mig i frågan om KD. Tvärtom. Att tidskriften renderar en massa pengar vet Magnusson är fel. Som tidigare medlem i DA:s redaktionsråd är hon fullt medveten om att tidningen under långa tider fått kämpa med en mycket svår ekonomi som endast överlevt till följd av ideellt engagemang. DRF har inte bidragit ekonomiskt till tidskriften någon gång under närmare tre decennier. I vårt avtal skall jag stå för alla kostnader och all risk. Då tidningen går med underskott betalar jag ur egen kassa. Jag har inte ställt in en enda utgivning, trots problem, vilket jag satt en ära i. Ingen förening i Sverige har vare sig förr eller senare haft så förmånliga villkor för totalproduktionen av sin föreningstidskrift som DRF. Detta är inget martyrium från min sida (jag har kunnat kliva av närsomhelst), bara ett klargörande av Magnussons ”missförstånd”.


PROFESSION BÖR TRUMFA AFFEKTION

För närvarande ges det ut en kvalificerad tidskrift, Dietisten. Magnusson uppmanar till att den tidskriften bör bojkottas för att inte ge min påstådda agenda ett indirekt stöd. Min ”agenda” är den som redovisas ovan. Jag är sedan 80-talet medlem i föreningen Vetenskap & Folkbildning, och sedan 90-talet medlem i Sveriges Medicin- och Vetenskapsjournalister inom Svenska Journalistförbundet. Min agenda handlar sålunda om upplysning, om etablerad vetenskaplig metod och om evidens. Min agenda handlar om att värna Upplysningens grundprinciper som yttrandefrihet, rättvisa, jämlikhet och genuin demokrati. Min agenda handlar om att avslöja pseudovetenskap, bekämpa fördomar men också politisk extremism – både till höger och vänster.

Om man som dietist på Magnussons uppmaning väljer att avstå från att kostnadsfritt erhålla samlad, högkvalitativ information, många gånger författad av Sveriges främsta inom respektive område, och som dessutom är direkt avpassad för den egna yrkeskåren, är det upp till var och en. Men man bör göra detta ställningstagande utifrån korrekta premisser, ett informerat val. Inte med infama rykten och överlagd lögn som grund. Sanningen finns ju bara en knapptryckning bort. Läs själv en utgåva och gör dig en egen bedömning om huruvida tidningen har en dold agenda och står för något annat än just evidens och vetenskap med dietistens profession som överordnat intresse!


EN UPPRIKTIG URSÄKT

”Det som först verkade som ett klumpigt försök att diskutera vetenskapsteori…”. Här ger jag Magnusson rätt. Och jag är skyldig dietistkåren en massiv ursäkt om den inte gått fram tidigare (i DA#1.18): Min artikel om Den Trojanska Hästen borde ha anpassats betydligt bättre till målgruppen. ”All kommunikation sker på mottagarens villkor”, och jag fallerade brutalt i min ambition att kommunicera skälen för min oro till kåren.


”SKJUT BUDBÄRAREN/VISSELBLÅSAREN SÅ LÖSER DET SIG!”

Det påtalas gärna att jag har förknippat KD med förintelseförnekare. Men jag har aldrig hävdat att dessa har något samröre (även om de båda rörelserna i grunden kommer från motupplysningen (the anti-Enlightenment movement)). Vad jag har lett i bevis är att om vi godtar den kunskapsteori som Critical Dietetics omfattar blir vi tvungna – om vi skall vara konsekventa – att acceptera revisionisternas sanningspåståenden. Det är inte hållbart att säga att något är sant när det passar oss och hävda att något är falskt bara för att vi tycker det är dåligt. Att någon känner sig kränkt är inget argument i sig. I synnerhet om den orsakande parten inte har någon avsikt att kränka. I samma anda påstås det att man inte uppskattar min ton och avstår därför argumentation. Inom den akademiska världen brukar man säga att när ens debattmotståndare börjar klaga på ”tonen” så skall det ses som en bekräftelse på att man haft rätt eller åtminstone att motparten står svarslös.

För den som är intresserad av vad den kritiska dietetiken egentligen står för behöver inte läsa alla de hyllmeter av litteratur som analyserar den kritiska teorin och ofta drar slutsen att den är intellektuellt, vetenskapligt, moraliskt och humanistiskt korrupt. Det räcker med att ta del av rörelsens egna texter. I James Lindsays recension av den första läroboken inom Critical Dietetics (2019) använder han ordet ”dårhus” för att sammanfatta några av de förståndsmässigt provokativa påståenden som görs.

Återigen, istället för att demonstrera att recensenten är fel ute med att ge några lämpliga motargument, så är den kraftfullaste invändningen att en svensk dietist varit med att skriva i boken. Det är ledsamt. Men det förtar inte möjligheten att recensionen är adekvat.

(Professor i teoretisk filosofi Åsa Wikforss, specialiserad inom kunskaps- och vetenskapsteori, och medlem av Kungl. Vetenskapsakademien samt ledamot av Svenska Akademin har haft skäl att kommentera bokens innehåll: ”I en ny bok för dietister (Critical Dietetics and Critical Nutrition Studies) kan man läsa att all kunskap är subjektiv och att det inte finns bättre och sämre sätt att söka kunskap. Vetenskaplig metod intar inte en särställning. Detta inom ett område där man försöker ta fram kunskap om kostens effekter på hälsan.” (SvD 6/10 2019))


FAVORIT I REPRIS

Magnusson tycks i sin framställan sakna artiklarna om KD på denna hemsida (vilket är lite märkligt eftersom hon har ivrat för att de skall tas bort).

Se även uppstyrning av Magnusson (medvetna?) begreppsförvirring

 

Avslutningsvis, vilket jag alltid hävdar i dessa sammanhang: ”Viktiga frågor om jämlik vård och socioekonomiska klyftor måste uppmärksammas. Dietistens kompetensutveckling i nära samarbete med och genom kunskapsöverföring mellan andra professioner och discipliner inom t ex de mjuka vetenskaperna bör främjas. Initiativ som breddar och fördjupar dietistens kunskap skall givetvis uppmuntras. Dock under förutsättning att man inte glömmer att dietistens kompetens och yrkesutövning måste vila på evidens och vetenskap.”

 

Du är välkommen att ställa frågor eller kommentera nedan även anomymt.

/Magnus Forslin

7 tankar på “Dietistaktuellts utförligare kommentar till Maria B Magnussons inlägg”

    • Hej Anna. Att gå ur förbundet är ingen lösning. Tvärtom. Det är viktigt med en stark yrkeskår och ju fler medlemmar desto bättre. Nyckeln är att ändra på det man ogillar inifrån systemet (så länge systemet är något sånär demokratiskt och det låter sig göras). Missnöjesyttringar är bra. Men det är kanske ändå viktigare att våga ge uttryck för dessa.

      Svara
  1. Kan det här verkligen stämma??? Att en inte offentlig person i ett slutet sällskap namnges, smutskastas och hängs ut. Utan möjlighet att bli hörd och ge sin bild av anklagelserna! Det ska inte behöva hända någon.

    Svara
  2. Påminner om svenska akademin med hemlisar bakom stängda dörrar. Där sedan en person med integritet har kraft att lyfta på locket och försökt rädda sällskapet. RIP Sara Danius

    Svara
  3. Är inte längre med i Drf, bytt jobb ochhamnade här för jag letar efter en artikel. Men om den här dietisten MM verkligen har uppdrag av Drf är det obehagligt. glad att jag inte är med längre. Hade skämts!!

    Svara

Lämna ett svar till Anna Avbryt svar